Utomkvedshavandeskap – extrauterin graviditet ”X”

Utomkvedshavandeskap, extrauterin graviditet, ektopisk graviditet, eller helt enkelt ”X” – ja, det finns många olika namn för samma graviditetskomplikation. Extrauterin graviditet betyder att graviditeten sitter någon annanstans än i livmoderrummet. En graviditetskomplikation som i en del fall kan bli livshotande och kräva omedelbar åtgärd.

Extrauterin graviditet sker i cirka två procent av alla tidiga graviditeter. De allra flesta, 97–99 procent, sitter i äggledaren, men graviditeten kan även sätta sig på äggstocken, på bukhinnan eller i tarmkäxet (en struktur med rikligt med fett och blodkärl). Orsakerna till att graviditeten implanterar sig på fel plats är till exempel en tidigare äggledarinflammation till följd av klamydia eller gonorré, eller sammanväxningar i buken efter tidigare bukoperation, bukinfektion eller endometrios. Blir det en graviditet trots tidigare steriliseringsoperation är också risken stor att den sätter sig extrauterint. Graviditet med spiral är ovanligt, det inträffar hos cirka 0,5–1/1000 spiralbärare, men om det ändå blir en graviditet med spiral på plats i livmodern så är risken att graviditeten sitter extrauterint så stor som 50 procent. Assisterad befruktning ökar också risken för extrauterin graviditet, liksom att ha haft en extrauterin graviditet tidigare.

Symtomen vid extrauterin graviditet är lågt sittande buksmärta, nästan alltid lokaliserad till ena sidan av livmodern, och ofta även kombinerat med vaginal blödning. Blödningen kan variera i mängd, och vara både färsk och röd, eller mer brunaktig. Symtomen kan variera i grad mellan olika personer, ibland väldigt diskreta, och ibland med mer plötslig debut och så kraftigt att man måste åka ambulans till sjukhus. Hos alla kvinnor i fertil ålder som söker sjukvård för buksmärta ska man tänka tanken på eventuell extrauterin graviditet och kontrollera ett graviditetstest! Vid utebliven mens, positivt graviditetstest och olaga blödning ska misstanken vara ännu större, och utredningen ska då innefatta ett vaginalt ultraljud.

När man tittar med ultraljud ser man ingen graviditet i livmodern. Ibland kan man se en liten uppklarning i livmoderslemhinnan, en rund och mörk struktur på några millimeter, men utan foster. Detta kallas för en pseudohinnsäck. Ibland kan graviditeten vara synlig i äggledare eller på annan plats i buken, men det vanligaste är att man inte kan se den. I stället ser man en ökad mängd blod i buken, oftast främst bakom livmodern. Orsaken till blödningen, och till smärtan, är att graviditeten vuxit så att väggen på äggledaren skadats och brustit. Det är sällsynt att en extrauterin graviditet ger symtom före graviditetsvecka 5+0.

Ett komplement till utredningen med ultraljud är att följa graviditetshormonets nivå i blodet, kallat s-hcg. Vid en normal graviditet kortare än 9 veckor dubbleras s-hcg-nivån på 48 timmar. Vid osäkerhet om graviditeten är extrauterin, eller om man inte ser graviditeten i livmodern för att det har skett ett tidigt missfall, kan man följa s-hcg under några dagar. Vid ett missfall sjunker s-hcg ganska snabbt, men vid en extrauterin graviditet ligger s-hcg kvar på samma nivå eller stiger eller sjunker väldigt sakta.

Behandlingen skiljer sig åt beroende på hur tidig graviditeten är, hur höga nivåer av s-hcg som graviditeten bildar och hur den gravida mår. I 15-20 procent av extrauterina graviditeter tillbakabildas graviditeten av sig själv, och man kan då bara följa s-hcg tills det blir omätbart, förutsatt att den gravida mår helt bra. Man kan också behandla med ett läkemedel som heter metotrexat, som gör att tillbakabildningen går lite snabbare. Även detta förutsätter att den gravida mår bra under tiden.

Om den gravida visar tecken till att ha en blödning inne i buken på grund av en skadad äggledare (till exempel i form av svår buksmärta, lågt blodtryck, lågt blodvärde och rikligt med blod i buken synligt mdl ultraljud) gör man i stället en operation. Det vanligaste är att man opererar med hjälp av titthålskirurgi. Den skadade äggledaren kan antingen bara öppnas, och graviditeten och blodansamlingen sugas ut, men vid mer skadad äggledare tar man bort hela äggledaren. Har man valt att lämna kvar äggledaren brukar man fortsatta att följa s-hcg tills det är mycket lågt.

Hur stor chansen till en normal graviditet placerad inne i livmodern är vid nästa graviditet beror till största delen på hur fertiliteten var innan den extrauterina graviditeten, och inte så mycket på vilken behandlingsmetod man valt. Chansen brukar anges till cirka 55 procent. Alla som haft en extrauterin graviditet brukar erbjudas en tidig ultraljudskontroll, cirka vecka 6–7, nästkommande graviditet för att se att den graviditeten sitter inne i livmodern. Har man behandlats med metotrexat eller med operation där äggledaren öppnats men lämnats kvar, är risken för att på en ny extrauterin graviditet i samma äggledare cirka 15–20 procent.

I veckans podavsnitt pratar vi om när och hur ett ”X” brukar visa sig, hur man utreder det och om olika metoder för behandling. Vi pratar också mer om bakomliggande orsaker och hur man brukar göra under nästkommande graviditet. TUNE IN – så får du veta mycket , mycket mer om ”X”!

Rebecka & Carina

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Lämna en kommentar