Vad menas egentligen med riklig mens? Hur vet en om mensen är för riklig eller för långdragen? Och har blödningsmängden under mensen någon betydelse för måendet, livskvaliteten, fertiliteten eller graviditeten?
Riklig mens kallas inom medicinen för menorragi och det definieras som en mensblödning mer än 80 ml per mensperiod. Men hur vet en hur mycket en blöder (om en inte använder en menskopp, förstås…)? Om du behöver använda största bindan eller största tampongen, eller kanske ha dubbla skydd, eller behöver byta mensskydd var och varannan timme är det tecken på att blodflödet är för stort. Likaså är det en ledtråd om du behöver gå upp och byta mensskydd på natten, om du blöder igenom dubbla skydd eller att blodet bildar stora klumpar. Om mensblödningen är riklig är det också vanligare att ha menssmärta.
En riklig menstruation leder väldigt ofta till att kroppens reserver av järn, vitamin B12 och folsyra blir låga. – Det kan i sin tur leda till trötthet, andfåddhet och blekhet. Många med brist på dessa näringsämnen beskriver också myrkrypningar i benen, nedsatt koncentrationsförmåga, yrsel och mycket mer. Att gå in i en graviditet med brist på dessa näringsämnen kan också ha nackdelar för både mor och barn.
Det finns många olika orsaker till riklig mens, och de brukar delas upp i olika kategorier beroende om orsaken finns lokalt i reproduktionsorganen, systemiskt (det vill säga på grund av något som påverkar hela kroppen eller finns i blodbanan) eller idiopatiskt (det vill säga orsakat av yttre faktorer som läkemedel, hälsokostpreparat med mera).
Lokala orsaker är polyper (slemhinneveck i livmoderrummet), eller myom (muskelknutor) som gör att slemhinneytan i livmoderrummet blir större och därmed blödningen rikligare. Adenomyos är en variant av endometrios där det finns öar av livmoderslemhinna inne i muskelväggen på livmodern, vilket också ökar mängden blod samt menssmärtan.
Systemiska orsaker kan vara hypothyreos (underfunktion i sköldkörteln) eller andra sjukdomar eller ärftliga tillstånd som ger ökad blödningsbenägenhet. Här räknar man också in rikliga blödningar på grund av rubbningar i ägglossningen eller i de kvinnliga könshormonerna.
Det finns en del läkemedel eller andra typer av behandlingsmetoder som kan leda till en rikligare mens. Mest känt är kanske att preventivmedlet kopparspiral ofta ger rikligare mensblödning, på grund av att den ger en lokal inflammation i livmoderslemhinnan. Blodförtunnande läkemedel ger ju såklart ökad blödning, men även läkemedel som används vid depression, SSRI, kan öka blödningarna. Även en del hälsokostpreparat eller delar i kosten är förknippade med ökad blödningstendens; johannesört, omega-3 samt grapefruktjuice.
I ovanliga fall, och oftast hos äldre kvinnor, kan den rikliga blödningen bero på cellförändringar eller cancer i reproduktionsorganen – varför vi alltid rekommenderar att man söker gynekolog om man besväras av riklig eller oregelbunden mens, särskilt efter 40-årsåldern.
Utredningen börjar med att ta upp en noggrann historik från patienten. Hur länge har besväret med rikliga blödningar varat? Är mensen också oregelbunden och/eller långdragen? Hur har det påverkat livet? Finns det andra situationer då det också blöder mycket; till exempel vid tandoperationer eller vid näsblod, eller har patienten lätt för att få blåmärken. Finns det någon annan i familjen som också har besvär med blödningar? I utredningen ingår också att kontrollera blodprover, till exempel olika blödningsfaktorer i blodet, hemoglobin, ferritin, B12, folsyra och sköldkörtelprover. Till sist ingår också en gynekologisk undersökning inklusive ultraljud via slidan.
Vilken behandling som sedan blir aktuell beror helt på situationen och orsaken till blödningen. Orsaker som polyper eller myom kan åtgärdas genom en mindre operation (hysteroskopi) där man genom en kamera via slidan och in i livmodern kan ta bort det som ökat blödningen. Hittar man en underfunktion i sköldkörteln som bakomliggande orsak ska ju det behandlas i första hand, och hittar man en medfödd blödningsbenägenhet får man behandla det i samråd med en specialist på området. Den som samtidigt har en önskan om hormonellt preventivmedel kan få utskrivet en typ av preventivmedel som minskar blödningsmängden, till exempel hormonspiral, mellanpiller, p-stav. P-spruta eller kombinerad metod (östrogen + gestagen). Till den som inte önskar hormonell behandling kan man välja att behandla med tranexamsyra, ett ämne som minskar blödningsmängden utan att påverka menstruationen för övrigt. Tranexamsyra finns också receptfritt på apotek, och det är något en själv kan prova för att minska blödningen i väntan på en undersökning hos gynekolog.
För den som har ”provat allt” i läkemedelsväg utan tillräcklig effekt finns också operationsmetoder som kan hjälpa. Men de metoderna är enbart till för den som är säker på att den inte önskar fler graviditeter. Man kan bränna eller ”hyvla” bort slemhinnan i livmodern via hysteroskopi (se ovan), och det ger upphörd eller mycket sparsam blödning hos de flesta. Fungerar inte det heller är sista utvägen att operera bort livmodern. Tidigare var det ganska vanligt att man gjorde den typen av operation, kallad hysterektomi, på grund av riklig mens. Med dagens mångfald av effektiva behandlingsmetoder är det ganska sällan som en sådan operation sker på grund av rikliga blödningar.
Vill du veta mer om orsaker, utredning och behandling? Lyssna på vårt podavsnitt ”MENS – Riklig mens” i BabyzPodcast -med massor av fakta, vetenskap och erfarenhet från barnmorska och gynekolog!
Vi har även ett tidigare avsnitt där du får viktig fakta och information om menscykeln, mensvärk, menshormoner, sex vid mens, retrograd mens mm mm med vår expertgäst gynekolog Anna-Sofia Melin. Lyssna gärna även till detta ”På blodigt allvar”
Rebecka & Carina
