Födandets dynamik – Föda med stöd

Gästinlägg av barnmorskan och doulan Märta Cullhed Engblom

Dynamik betyder läran om kroppars rörelse, kraftlära eller inneboende kraft. I det här gästinlägget vill jag berätta om den otroliga förmåga kvinnor besitter i samband med barnafödande.

Jag är barnmorska och driver bloggen Föda med stöd. Hösten 2020 kom jag ut med boken Föda barn med stöd: Maximera din chans till en trygg förlossning.

Under flera år arbetade jag som barnmorska i förlossningsvården. Men det var först när jag även utbildade mig till doula och började följa kvinnors egna processer genom födandet som jag började lära mig hur mycket omgivningen är med och påverkar en förlossning. För mig blev det en stor aha-upplevelse att byta kontext. Jag insåg att det finns en kunskap om födandet som är svår att få fatt på idag. Den kunskapen erövras lättast genom att man lär känna kvinnor långt innan de själva kliver över tröskeln till någon förlossningsavdelning, och sedan behöver man vara med och stödja/observera förlossningsförloppet i sin helhet. Man måste följa många födande på det sättet för att lära sig.

Kropp och känslor hänger ihop under en förlossning

Känslan av trygghet är en nyckel till födandets fysiologi och kraft. Kroppen svarar nämligen an på egna upplevda känslor under födandet. Förlossningshormonet oxytocin fungerar så. Det frisätts i pulsar och en go, trygg och välkänd miljö med bekanta ansikten – personer som kvinnan redan fattat tycke för – kan påverka frisättningen på ett positivt sätt. Förflyttning, okänd miljö, okända människor och känslor av rädsla eller stress kan påverka frisättningen negativt. Väldigt många med spontan förlossningsstart får idag diagnosen värksvaghet under pågående förlossning – vi vet att värkstimulerande dropp är vanligt på våra sjukhus. Jag menar att det inte beror på att kraften inte finns där hos kvinnorna, utan det beror oftast på att omständigheterna har varit suboptimala för kroppens eget oxytocin. Vi saknar i vår förlossningskultur respekt för födandets känsliga mekanism.

Kvinnor är värkstarka men en livmoder kan bli trött efter ett långt värkarbete. Idag vet jag att den viktigaste tillgången i ett förlossningsrum är känslan av tillit. Både tillit till den egna kroppen, men även tillit till de personer som är med och bistår. Tillit innebär nämligen en djupare känsla av trygghet – och det är först när den finns som kvinnan kan gå in i sig själv, koppla bort yttervärlden och lita på processens gång. Det är en anledning till att ett kontinuerligt känslomässigt stöd under en förlossning kan ha en så utklassande effekt på ett förlossningsförlopp. Det är faktiskt helt magiskt att vara med på födslar där tilliten har byggts upp långt innan förlossningen. Jag önskar att fler fick vara med och uppleva just sådana födslar.

Värkstyrka och The power of context

 Varför blir då så många värksvaga idag?

Istället för att leta fel hos kvinnorna själva så måste vi börja rannsaka oss och leta efter felen i den vårdmodell som vi har skapat runt födande. Jag är övertygad om att alla som jobbar inom förlossningsvården gör sitt allra bästa – de flesta barnmorskor, undersköterskor och läkare är lyhörda inför kvinnors behov i samband med födande. Vi måste zooma ut längre och kanske titta på födandet från ett annat håll om vi vill förstå varför så många är rädda idag – varför så många kvinnor har tappat förtroendet till den egna kroppen. Eller till förlossningsvården.

I min bok berättar fjorton kvinnor om sina erfarenheter av förlossningar som skett mera på deras villkor än på vårdapparatens – oavsett om de skett i hemmet eller sjukhuset. Den bild som framträder ur berättelserna är att de egna strategierna för att hantera födandet kan vara långt viktigare för hela förlossningen än vilken smärtlindring som används. Strategierna som kvinnorna använt är ofta enkla, men geniala sett till den effekt de har. Oftast handlar det om stöd – att ha en barnmorska eller doula hela tiden närvarande i rummet.

Själv har jag fått en fördjupad förståelse för att egna strategier för att hantera födandet samt kontext spelar stor roll. Jag kallar det för ”The power of context”. Om vi vill att kvinnor i större utsträckning än idag ska få tillgång till sina kroppars inneboende förmåga i samband med födandet så behöver vi börja ta mer hänsyn till dessa punkter:

  • Kontinuitet och relationsbaserad vård. Förlossningsvården bör erbjuda den känslomässiga buffert som kontinuerliga relationer med professionella yrkesutövare kan ge. Jobbet med att stärka kvinnor inför födandet behöver börja långt innan den som föder väl kommer igång i ett värkarbete.

 

  • Varje kvinna eller födande person är unik. Varje förlossning är unik. Det som skapar trygghet för någon gäller inte för en annan. Förlossningsvården behöver utgå mer från kvinnors individuella behov.

  • Miljön runt födande spelar roll. Det ska kännas personligt, ombonat och tryggt att kliva in i ett födelserum snarare än opersonligt, kliniskt och praktiskt.

  • Ord spelar roll. Allt som sägs i ett förlossningsrum spelar roll. Vi behöver förstå vikten av känslomässigt stöd och engagemang både inför och under en födsel.

 

 

 

 

 

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Lämna en kommentar