Svampinfektioner i underlivet är mycket vanligt, tre av fyra kvinnor drabbas någon gång i livet av en svampinfektion. Cirka 5-10% av alla kvinnor får täta infektioner, och händer det fler än 4 gånger per år kallas det för kroniskt recidiverande svampinfektion, det vill säga kroniskt återkommande besvär. En tredjedel av alla kvinnor har den vanligaste jästsvampen, Candida albicans, som en del av sin normalflora i slidan, men det är bara vid besvärande symtom som det behöver behandlas.
De vanligaste symtomen vid svampinfektion i slida eller i vulva är klåda, sveda och torrhetskänsla. Flytningen blir ofta riklig, vit och grynig. Ofta uppstår små sprickor i slemhinnan och huden, och vävnaden i underlivet är ofta svullen och rodnad. Om en svampinfektion får kvarstå obehandlad under lång tid minskar flytningen, och istället kan det kännas som att det blir helt torrt i slidan. Långdragna, svårbehandlade, eller helt obehandlade svampinfektioner kan vara en riskfaktor för att utveckla samlagssmärta eller generell vulvodyni (smärttillstånd i vulva).
Hur ställs då diagnosen svampinfektion? Utöver symtomen med klåda, vit, grynig flytning och rodnad, svullen slemhinna, kan vi i vården också ställa diagnosen genom att undersöka flytningen i mikroskop. De allra flesta svamptyperna är synliga i mikroskop i form av så kallade svamphyfer, långa tunna trådar som ligger mellan cellerna i flytningen. Vi kan också ta en odling från flytningen eller från slemhinnan, och på så sätt få svar på vilken typ av svamp som växer, och om den är resistent mot något läkemedel mot svamp.
Om du har haft svampinfektion tidigare, och känner igen de typiska symtomen, då kan du själv behandla med hjälp av receptfria preparat från apoteket. Det finns kombinationsförpackningar med slidpiller och krämer i olika varianter. Det finns även förebyggande behandlingar, till exempel innehållande ämnen som gör det svårare för svamp eller bakterier att fästa vid slemhinnan. Är det däremot så att du aldrig tidigare haft en svampinfektion, eller om du upplever att symtomen inte riktigt stämmer med de klassiska ”svampsymtomen” – då är det klokaste att boka en tid hos gynekolog för att få en säkrare diagnos. Samma råd gäller för dig som har behandlat själv med receptfria preparat och inte blivit bra, låt en gynekolog undersöka dig och se om det verkligen är en svampinfektion, och kanske också med hjälp av en svampodling undersöka om du behöver annan behandling. Det finns svamphämmande läkemedel i form av krämer, flera av dem även innehållande hydrokortison för att minska klådan, och i form av kapslar som man sväljer. Oftast räcker det med en engångsdos av kapslarna, men ibland vid mer långdragna besvär, eller vid tätt återkommande infektioner, sätter man in behandling med kapslar under en längre tid.
Det är en vanlig uppfattning att det skulle hjälpa med yogurt, filmjölk eller någon annan huskur mot svampinfektion men det finns inget som tyder på att det fungerar.
Behöver min manliga partner någon behandling? Nej, för det mesta brukar inte män få besvär med svamp, men om mannen får svampinfektion brukar det visa sig som rodnad, klåda och torrhet på ollonet. De receptfria svamphämmande krämerna fungerar alldeles utmärkt även för mannen att använda! Mellan kvinnliga partners kan svampinfektionen möjligen överföras lite lättare, det beror mycket på vilken typ av sex som paret har.
Riskfaktorer för att få svampinfektion i underlivet är framför allt antibiotikakurer och felaktig intimvård. Att tvätta underlivet med tvål, ta bort behåringen, alltid bära trosskydd/binda och bära tajta kläder är faktorer som underlättar för svampen att få fäste i hud och slemhinna. Andra riskfaktorer är diabetes, behandling med cellgifter eller läkemedel som påverkar immunförsvaret, eksem, graviditet och stress.
Just när det gäller stress gjorde Dr Sophia Ehrström och medarbetare en studie år 2006 för att just studera stressens inverkan på svampinfektioner. Man jämförde kvinnor med kroniskt återkommande svampinfektioner med friska kvinnor, och fann att kvinnorna med återkommande svamp hade lägre morgonstegring av stresshormonet kortisol i saliv, och också lägre medelvärden av kortisol generellt. Stress leder till en dåligt fungerande HPA-axel, det vill säga signalerna mellan hypothalamus, hypofys och binjurar. Kortvarig stress leder normalt sett till en frisättning av kortisol, men vid långvarig stress ses istället en minskad frisättning av hormonet. Det leder i sin tur till ett sämre immunförsvar och kan också på sikt förstärka en smärtupplevelse.
Jag får ofta frågan av mina patienter om det finns det någon koppling mellan sockerintag och svamp. Vi vet att kvinnor med en dåligt reglerad diabetes mellitus har en ökad risk att få återkommande svampinfektioner, och en studie från 2002 (Donders et al) visade att kvinnor med recidiverade svampinfektioner hade en lätt försämrad glukostolerans. Men vidare studier har inte kunnat visa att ett högt sockerintag verkligen ger en högre sockernivå i flytningen i vagina (Ehrström et al 2006), och koststudier har inte säkert visat nån skyddande effekt mot svampinfektioner vid minskat sockerintag. Men många av mina patienter beskriver ändå att de upplever att det blev färre svampinfektioner per år när de minskade intaget av socker eller snabba kolhydrater, och även om det inte gått att visa i studier så ser jag inga hinder för att fortsätta med en kost med lågt sockerintag, Det har ju faktiskt en hel del andra goda effekter på hälsan, och lågt sockerintag gör ju ingen skada (så länge en ser till att få i sig långsamma kolhydrater och fibrer).
Under graviditet kan svampinfektioner ibland bli ett bekymmer. På grund av den ökade produktionen av framförallt östrogen blir miljön i slidan mer sur, vilket är kroppens sätt att öka skyddet mot bakterieinfektioner. Men tyvärr blir den sura miljön en ökad risk för att få en svampinfektion. Det är också lite lurigare att behandla under graviditet, eftersom de flesta läkemedel mot svamp inte är beprövade eller rekommenderade under graviditet. Det som går att använda är klotrimazol (Canesten®), och ofta behövs en lite längre behandlingstid med slidpiller och kräm för att få bukt med infektionen. Rådfråga din barnmorska eller gynekolog! Eftersom det är så lätt att få svampinfektion under graviditet blir en god intimhälsa ännu viktigare, så läs gärna det tidigare blogginlägget om intimhälsa och vulvavård här på bloggen, och lyssna på vårt podcastavsnitt om just detta på BabyzPodcast!
På återhörande!
Rebecka Kaplan Sturk, gynekolog & mödrahälsovårdsläkare
Hos vår samarbetspartner Dynamic Code kan du beställa ett säker självprovtagningskit för svampinfektion!
Bild lånad av Netdoktor
