Perineum är det medicinska ordet för mellangården, alltså vävnaden mellan slidmynningen och ändtarmsöppningen. Här löper muskler och bindväv som har till uppgift att stödja och bära upp bäckenorganen, balansera upp trycket inne i buken och hjälpa oss att hålla emot urin och avföring så att vi inte läcker.
I vårt podcastavsnitt om perinealskydd har vi talat med dr Sandra Bergendahl, som är förlossningsläkare och forskar kring bäckenbottenskador i samband med förlossning och åtgärder för att förebygga dessa.
Med perinealskydd menas de åtgärder som barnmorskan eller läkare ibland gör under slutskedet i en vaginal förlossning för att skydda mellangården från bristningar och skador. Det handlar om flera saker som vi gör, ser och uppmärksammar. Och det viktigaste är nog kommunikationen. Det handlar även om förlossningsställning, alltså i vilken position kvinnan är när hon föder fram sitt barn. Olika ställningar kan såväl skynda på förloppet som göra det långsammare, beroende på hur kvinnan sitter, står eller ligger. En upprätt ställning, som pall eller huksittande, skyndar ofta på förloppet, men kan också göra att det går lite för fort eller att barnmorskan som bistår födseln inte har samma uppsikt över mellangården eller kan hålla emot på samma sätt. Att ligga på sidan gör att förloppet går lite långsammare, och här finns också en större möjlighet för barnmorskan att bättre se och stödja mellangården. Stående på alla fyra i sängen bromsar också upp farten lite och ger bra uppsikt över mellangården. Att ligga i så kallat gynläge med benen i benstöd, gör att belastningen på mellangården blir lite större, och risken för bristning ökar något. Dock kan det ibland vara helt nödvändigt att ligga så, till exempel när man lägger en sugklocka.
Att ha uppsikt över mellangården är nästa viktig del i perinealskyddet. Finns det tecken på att vävnaden är ansträngd? Börjar vävnaden blekna eller blöda? Då är det läge att byta position eller på annat sätt minska belastningen och få ett långsammare framfödande.
Varma, våta handdukar mot mellangården kan kännas väldigt skönt och minska smärtan i underlivet under framfödandet, och glädjande nog visar också forskning att det också har en skyddande effekt vad gäller bristningar i mellangården. Värmen ökar blodcirkulationen i vävnaden och bidrar till bättre tänjbarhet och eftergivlighet. Vi frågade också Sandra om oljemassage och tänjning av slidmynning och mellangård under graviditeten har någon effekt på risken för bristning. Det visade sig att det faktiskt finns studier där man kunnat visa att oljemassage och tänjning minskar risken för bristning och också minskar risken att behöva göra ett klipp i mellangården under förlossningen. Det finns också studier som visar att oljemassage i mellangården utförd av barnmorskan i slutet av förlossningen har en skyddande effekt.
Vad är då manuellt perinealskydd? Det finns lite olika varianter och det mest omtalade är nog det så kallade ”finska greppet”, men gemensamt för dem är ett grepp med en hand mot mellangården, en mot barnets huvud för att stötta mellangården och göra framfödandet lite långsammare. Oftast går manuellt perinealskydd också alldeles utmärkt att kombinera med varm handduk mot mellangården. Mer information om skydd mot perineum samt olika handgrepp får du på hemsidan backenbottenutbildning.se
Gå in och lyssna på vårt podcastavsnitt med dr Sandra Bergendahl för mycket mer information om perinealskydd. Där pratar vi också mycket om kommunikation, samtycke, trygghet och oxytocin och massor om aktuell forskning och om förbättringsarbeten på förlossningsavdelningar för att minska risken för bristningar!!
BabyzPodcast poddavsnitt om perinelaskydd hittar du HÄR
Bild lånad av www.backebottenutbildning.se
