”Reparera” med hud mot hudkontakt

Hud-mot-hudkontakt reparerar störda amningsreflexer.

Fantastiska barnmorskan Kristin Svensson disputerade för ett antal år sedan med studien ”Practices that Facilitate or Hinder Breastfeeding”. Avhandlingen som fortfarande är intressant att ta del av. Den innehåller fyra delstudier och har haft som övergripande syfte att undersöka vilka förlossnings- och BB-rutiner som kan underlätta respektive vara hindrande för amning.

I studierna har man undersökt: 1) Amningshormoner hos kvinnor som fött vaginalt och med kejsarsnitt. 2) I vilken utsträckning mammorna hade barnen hos sig på natten på BB och vilka attityder mammorna hade till att ha barnen hos sig på natten. 3) Om antisekretorisk faktor (AF), som förebygger mastit (mjölkstockning) hos grisar kan stimuleras i modersmjölk. 4) Om hud-mot-hud-kontakt mellan mamma och barn under amningsförsök kan avhjälpa sugsvårigheter hos lite ”äldre” barn.

I studien samlades blodprover in från 20 mammor med normal vaginal förlossning och 17 mammor med kejsarsnitt under ett amningstillfälle dag två efter förlossningen. Provet analyserades för oxytocin, prolaktin och kortisol.

De vaginalförlösta mammorna hade signifikant fler oxytocinpeakar än mödrar förlösta med kejsarsnitt. Hos kvinnor med kejsarsnitt skedde ingen prolaktinökning under amningstillfället. Förlossningssätt, barnets ålder vid första amningen och oro hos mamman påverkade antalet oxytocin-pulsar.

I studie II fick 111 mödrar svara på vad de tyckte om att ha barnet hos sig på natten under BB-vistelsen. De mammor som lämnade sina barn i barnsalen var mer benägna att göra det om de uppfattade att personalen tyckte att barnen skulle vara där. Mammor som inte hade barnen hos sig på natten betonade vikten av närhet till barnet som mindre viktigt än mammor som hade sina barn hos sig.

I studie III randomiserades 40 mammor till att antingen äta specialprocessat havre (SPC) eller vanligt havre (placebo). Efter 4-5 veckor undersöktes AF-faktorn i mammornas mjölk med en biologisk metod. Medianvärdet på AF-nivån skilde sig signifikant åt mellan grupperna och frekvensen av mastit var signifikant färre i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen.

I studie IV randomiserades 103 mammor med barn som hade sugproblem till hud-mot-hud-kontakt (försöksgruppen) eller ingen hud-mot-hud kontakt under amning (kontrollgruppen). Mödrar i försöksgruppen skattade signifikant högre positiva känslor under amning än mödrar i kontrollgruppen. Ungefär lika stor procentandel barn i båda grupperna började suga på bröstet. Barn i försöksgruppen började suga utan problem efter i medeltal två veckor medan det för barn i kontrollgruppen tog drygt fyra veckor. De flesta barn (94 procent) i försöksgruppen som började suga inom tre veckor hade tidigare reagerat starkt negativt vid amningstillfällen när personal försökt hjälpa till ”handgripligt” för att få dem att suga. Motsvarande siffra för kontrollgruppen var 33 procent.

Slutsatser i avhandlingen är att tidig amning, inom två timmar efter förlossningen §verkar vara den viktigaste faktorn för att framkalla oxytocinpeakar i mammans blod. Spädbarn bör därför få stanna hos mamman med hud-mot-hud-kontakt under de första timmarna efter förlossningen så att de kan gå igenom det ”biologiska programmet”, utveckla amningsreflexen och börja amma när hon eller han är redo.

Nyfödda barn med sugsvårigheter tycks kunna återskapa de störda amningsreflexerna relativt fort, även flera veckor efter födseln, genom hud-mot-hud-kontakt med mamman under amningstillfällena. Barnet börjar då söka bröstet själv och tycks på så sätt reparera de störda amningsreflexerna.

Vidare visar avhandlingen att mammor ofta läser av personalens mer eller mindre tydliga åsikter, som även kan utryckas med minspel och kroppsspråk, och att de agerar så som de tror att personalen förväntar sig.

Slutligen ger avhandlingen stöd för att man kan överväga att föreslå mammor som har haft mastit upprepade gånger och där riskfaktorer uteslutits att prova att äta SPC-havre för att förebygga återkommande mastiter, det vi dagligt tal kallar mjölkstockning.

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Lämna en kommentar