Monthly Archives

april 2019

Kolik

Vi pratar om detta enormt jobbiga ämne kolik, mardrömmen för varje förälder men vad är då kolik och varför uppstår det? Är din baby ett "kolikbarn"? Så här definierades kolikbarn enligt barnläkaren dr Wessel
  • Skrikandet börjar när babyn är ett par veckor.
  • Barnet gnäller eller skriker mer än tre timmar per dag.
  • Skriken pågår minst tre dagar i veckan.
  • Barnet är fullt friskt för övrigt.
  • Skriken upphör vid 3–4 månaders ålder.
Spädbarnskolik är inte någon sjukdom och den är inte farligt. Kolik är vanligast mellan två veckors ålder och fem månaders ålder. Men ses oftast som mest besvärlig vid sex till åtta veckors ålder. Symtom kan vara att ett barn som i övrigt är friskt skriker intensivt tre timmar i sträck per dygn flera dagar i rad. Men det finns inga exakta gränser. Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster, vanligen under senare delen av dagen och kvällen. Barnet skriker ofta så mycket att hon/han blir röd av ansträngning. Förutom att hen skriker mycket kan det även verka som att hon/han har ont i magen. Barnet kan till exempel dra upp knäna mot magen eller tvärtom, spänna benen och sträcka dem rakt ut. Du kan ibland höra hur det bullrar och rör sig i magen. Barnet kan även verka ha svårt att bajsa. Det kan vara svårt att avgöra vad barnets skrik beror på. Det kan till exempel bero på att barnet är trött, får för lite mat eller har kolik.
En orsak till att barnet skriker kan vara att matningen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Ett barn kan alltså ha kolik oavsett om det ammas eller får bröstmjölksersättning. Du kan behöva se hur det fungerar praktiskt med matningen och om du kan göra förändringar som hjälper barnet. Kanske kan det fungera att ta en paus i amningen. Ibland kan en del barn suga ivrigt och svälja mycket luft. Hos dessa barn kan det ibland hjälpa att ta pauser i matningen och sedan försöka igen. Om du ger bröstmjölksersättning kan du testa med mindre hål i nappen på flaskan. Det får mjölken att rinna långsammare och då sväljer barnet mindre luft, vilket är bra för tarmarna. Ammar du är det viktigt att barnet har så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och att läpparna är utvikta. Annars kan barnet få i sig luft och det kan ge gas i tarmarna. Du kan testa att mjölka ur bröstet lite först så att bröstmjölken kommer något långsammare. Behöver barnet rapa efter maten så kommer det en rap. Det kan minska eventuell spänning i magen. Du kan få hjälp så matningen fungerar bättre via bvc eller en amningsmottagning. Om barnet slutar skrika otröstligt när du undersökt hur matningen fungerar så var det kanske matningen som var problemet. Men om problemen inte går över kan du gå vidare med andra metoder för att hjälpa hen. Se förslag nedan. En del kan du testa på egen hand, andra metoder efter kontakt med vården.
Numera uppmanas föräldrar med kolikbarn att under en veckas tid helt utesluta komjölk ur sin kost eller att ge babyn komjölksfri mjölkersättning för att se om besvären försvinner.
Ge tätare och mindre mål – undvik kaffe och nikotin Följande amningsråd är inte vetenskapligt prövade men kan ofta förbättra situationen så det är kanske värt att prova:
  • Rätt läge för barnet vid bröstet.
  • Försök få barnet att rapa ofta under måltiden och efteråt.
  • Ge tätare och mindre mål.
  • Försök amma vid ett bröst per amningstillfälle men då verkligen amma "färdigt". Bröstmjölk innehåller i början av måltiden mest kolhydrater, mot slutet mest fett – vilket eventuellt kan ha en lugnande inverkan.
  • Undvik choklad, kaffe, coladrycker, nikotin och gasbildande födoämnen.
I BabyzPodcast kan du lyssna HÄR på ett faktaavsnitt om kolik med docent och barnöverläkare Stefan Johansson.
  • PostPartum

    apr 2, 2019

    Vi har träffat Ellinor Bjurström och pratat förlossning men även den viktiga tiden efter födseln den så kallade fjärde trimesten eller postpartumtiden. Vi belyser…