Studie som vill minska risken för allvarliga bristningar

EVA- STUDIEN

EVA-studien (Episiotomy in Vacuum Assisted delivery) är en vetenskaplig studie som kommer pågå i fyra år och där förlossningsöverläkaren och forskaren Sophia Brismar Wendel vid Danderyds sjukhus är ansvarig. Studien vill undersöka om klipp minskar graden av bristning i underlivet vid förlossning med sugklocka hos förstföderskor. Studien ska också visa hur snedklipp eller bristning påverkar underlivet och sexlivet. Cirka en av tio förlossningar behöver avslutas med sugklocka. Vid denna typ av förlossning är det lite vanligare att man får en större bristning i underlivet, till exempel en bristning i ändtarmens ringmuskel, så kallad sfinkterskada. Studien pågår på Danderyds sjukhus, Helsingborgs lasarett och på Faluns lasarett.

Två metoder vid förlossning med sugklocka Genom att undersöka två olika metoder vill forskarna se vilket som är det skonsammaste sättet att förlösas med sugklocka; med ett så kallat snedklipp eller om det är bättre att eventuellt brista ”av sig själv”. Med snedklipp kan man styra undan bristningen från ändtarmen och undviker skador på den, men det kan också innebära att den som föder får mer ont efteråt, än av en bristning som sker av sig själv.

Bristning vid förlossning
De allra flesta förstföderskor brister i underlivet under förlossningen. Inom sjukvården talar man om fyra olika grader av bristningar, där grad ett är den minsta och vanligaste. Se vårt tidigare inlägg.
Ungefär var tionde förstföderska föder med hjälp av sugklocka. Studier visar att kvinnor som blir förlösta med sugklocka brister i högre grad än de som föder utan hjälp. Omkring 80 procent av dessa kvinnor får en grad 2-bristning eller mer.
Vetenskapsrådet satsar 12,9 miljoner på studien
Sverige slutade med rutinmässiga klipp på 70-talet då den tidens forskning visade att det inte hjälpte kvinnan att undgå bristningar. I Finland och Nederländerna har man dock sedan flera år tillbaka klippt förstföderskor och minskat antalet allvarliga bristningar markant; mindre än en procent av kvinnorna drabbas.
Med utgångspunkt i dessa resultat har Vetenskapsrådet i Sverige beslutat att satsa 12,9 miljoner på en fyra år lång studie för att se hur klipp hos förstföderskor som blir förlösta med sugklocka påverkar kvinnan, jämfört med de som inte blir klippta.
Hur går EVA-studien till, Sophia Brismar Wendel?
Du som lämnar samtycke till att medverka i studien och genomgår en förlossning som slutar med sugklocka kommer att lottas för att få ett snedklipp eller att inte få ett klipp. Därmed kan du eventuellt brista ”av dig själv”. Lottning är en vetenskaplig metod för att undvika fel i urvalet av kvinnor som får en viss behandling.Vi kommer att behöva minst 700 kvinnor som kan tänka sig vara med i studien, för att kunna säkerställa resultaten. Alla förstföderskor blir tillfrågade på de sjukhus som deltar i studien. Det kommer bland annat att finnas information om studien på mödravårdscentralen, som kvinnan besöker under graviditeten.Statistiskt sett vet vi att ungefär var tionde kvinna kommer att förlösas med sugklocka, och då blir de lottade till att antingen ingå i gruppen som får klipp, eller i kontrollgruppen som inte får klipp. Kvinnan ska ha gett sitt samtycke till att delta i studien.I vissa fall kommer ansvarig läkare att bedöma att klipp absolut inte behövs eller absolut behövs, trots att lotten var annorlunda. Klippet läggs efter extra bedövning. Kvinnor som deltar i studien undersöks noga efter förlossningen och alla bristningar och klipp sys av erfaren personal.
Varför gör ni studien bara på kvinnor som blir förlösta med sugklocka?
Eftersom vi vet att de kvinnorna brister i högre grad än de som haft en normal vaginal förlossning, blir de en grupp som är lämplig för den här studien. Vi kommer inte, och ska inte, klippa alla kvinnor i något slags förebyggande syfte. Det skulle skada mer än lindra.
Hur motiveras kvinnor att ställa upp i studien? 
Kvinnor som deltar i studien får extra noggrann uppföljning vid flera tillfällen. Då behandlas komplikationer, underlivsbesvär och hur sexlivet fungerar. Kvinnorna erbjuds telefonkontakt samt återbesök efter sex månader. De får också en direktkontakt med barnmorska och läkare som kan ge råd eller undersöka och behandla vid behov. I rutinvård efter sugklocka ges normalt ingen särskild uppföljning.
Vilka risker finns med klipp jämfört med att brista av sig själv?
Klipp kan upplevas som ”skavkänsla” och ibland ge smärta, på kort sikt jämfört med spontan bristning av motsvarande grad (dvs grad 2). Alltför lite är känt om skillnader mellan grad 2 och klipp. Sfinkterrupturer däremot (grad 3-4) ger mer smärta och en ökad risk för inkontinens plus att samlivet påverkas. På ett års sikt visar en australiensisk studie ingen skillnad i samlivsupplevelse oavsett förlossningssätt, bristning eller klipp. Det är med andra ord inte tillräckligt studerat och det är därför den här studien är så viktig.
Hur går klippet till, och vem utför det?
Klippet, som är 3-4 cm, läggs snett i nedre slidöppningen när huvudet syns. Hypotesen är att belastningen på slidöppningens muskelring minskar och bristningen leds bort från analöppningen. Metaforen är ett gummiband som tänjs ut tills det brister okontrollerat och dessutom kanske blir slappt efteråt, jämfört med att man klipper på rätt ställe och knyter ihop efteråt. Det är alltid en läkare som klipper.
Vad bygger antagandet på, att andelen allvarliga bristningar kan halveras med klipp?
Internationella registerstudier har visat att andelen kvinnor som fick en sfinkterruptur minst halverades, i de fall man utfört ett specifikt klipp. Vi tror därför att vi kan bevisa eller avfärda detta med vår studie, som är upplagd på ett vetenskapligt mer korrekt sätt. När man använder lottning till en av två möjliga behandlingar undviker man systematiska fel i urval av patienter som får en viss behandling, så resultaten blir säkrare. Med studien kommer vi också att lära ut detta specifika klipp. I Sverige har vi inte varit så bra på att lägga klipp som skyddar mot sfinkterskada, eftersom det inte finns något sådant samband enligt vårt svenska medicinska födelseregister. Dessutom vet vi inte om det är bättre för kvinnan på sikt att spricka av sig själv eller få ett klipp.
Vill du delta i studien?
Kontakta din barnmorska på barnmorskemottagningen eller mödravården för mer information samt möjlighet att lämna samtycke till att medverka. Deltagandet är frivilligt. Enkätsvaren kommer att sammanställas på gruppnivå, det kommer alltså inte att synas att du har deltagit. Oavsett vilken grupp du hamnar i, får du lika god vård och uppföljning, anpassat efter dina behov. Uppföljningen i forskningsstudien består av registerutdrag och enkäter som rör underlivet och dess funktioner. Du får en enkät på BB, en efter 8 veckor och en efter 1 år. Efter 8 veckor får du även en enkät om upplevelsen av vården. Du får också två enkäter som rör sexlivet (en på BB och en efter 12 månader). Enkäterna är korta och tar några minuter att fylla i. Du erbjuds också ett återbesök efter ca 6 månader.

För din integritet och säkerhet 

Deltagandet är frivilligt. Om du väljer att inte delta i någon del av studien, så påverkar det inte din vård. Oavsett om du har uttalade besvär eller inte några problem alls med underlivet efter förlossningen, så är dina enkätsvar viktiga för oss. Syftet är att vi ska förbättra slutskedet av förlossningen, i synnerhet vid sugklockeförlossning, så att kvinnor mår så bra som möjligt både i direktanslutning till förlossningen, men även i ett längre perspektiv. Därför behöver vi kunskap om dina erfarenheter. Dina enkätsvar kommer att behandlas så att inte obehöriga kan läsa dem. Svaren är endast åtkomliga för forskargruppen (se nedan) och utgör inte en journalhandling. Svaren är anonyma och kan endast kopplas till dina personuppgifter av forskargruppen.
Enkätsvaren kommer att sammanställas på gruppnivå, det kommer alltså inte att synas att du har deltagit.

Du får tillgång till resultaten

Du kan om du vill få del av resultaten från studien när den publiceras. Alla data kommer att lagras i 10 år och därefter förstöras. Du har rätt att, en gång per år, få ut vilka uppgifter om dig som behandlas. Kontakta i så fall någon av oss. Personuppgiftsansvarig är Danderyds Sjukhus AB och personuppgiftsombud är Jonas Nilsson (se nedan).

Ja, jag vill vara med i EVA-studien!
(Skriv ut information och formulär för medgivande)

Kontaktpersoner

Helen Fagraeus
Forskningsbarnmorska, kvinnokliniken, Danderyds Sjukhus AB
helen.fagraeus@sll.se
070-7374988, 08-123 570 22

Sandra Bergendahl
Leg läkare, doktorand, kvinnokliniken, Danderyds Sjukhus AB
sandra.bergendahl@sll.se
08-123 550 00

Victoria Ankarcrona
Specialistläkare, doktorand, kvinnokliniken, Danderyds Sjukhus AB
08-123 550 00
victoria.liversedge-ankarcrona@sll.se

Sophia Brismar Wendel
Överläkare, med.dr, kvinnokliniken, Danderyds Sjukhus AB
08-123 585 64
sophia.brismar-wendel@sll.se

Jonas Nilsson
Personuppgiftsombud, Danderyds Sjukhus AB
Tel 08-123 573 22

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Lämna en kommentar