Episiotomy

Episiotomy eller klipp

Vi träffar överläkare och forskare Sophia Brismar Wendel i BabyzPodcast, avsnittet som kommer inom kort. Där pratar vi bland annat klipp i samband med födseln. När, hur och varför klipp läggs, det förklarar Sophia, samt även hur studien ser ut som just nu pågår och som kallas – EVA-studien (Episiotomy in Vacuum Assisted delivery ), studien som vi återkommer till.

Barnmorskan kontrollerar

För att undvika skador i vagina och mellangård är det viktigt att framförandet av barnet inte forceras. Att tillämpa det så kallade långsamma framförandet är det absolut bästa. Det innebär att vävnaderna i slidan får tid att tänja för att på så sätt minimera risken för bristning. Barnmorskan kan bedöma risken för bristning genom att känna på stramhet och eftergivlighet i vävnaden och med ögat se om vävnaden tenderar att vitna och brista.

När behövs klipp

Vid följande tillfällen är det mer vanligt att lägga ett klipp:

  • Om barnet måste ut snabbt
  • Vid för tidig födsel där barnets huvud måste skyddas från tryck
  • Vid sätesbjudning
  • Om huvudet sitter fast
  • Om barnet är stort
  • Vid en instrumentell förlossning med sugklocka eller tång

Risken för bristning eller klipp är dessutom högre om:

  • man är förstföderska
  • förlossningen sker i benställning eller
  • om utdrivningsskedet är mycket snabbt eller mycket utdraget.

Förlossningsställningens påverkan

Flertalet studier visar inga speciella för- och nackdelar med upprätt jämfört med liggande förlossningsställning på den totala mängden skador i bäckenbotten. Färre klipp gjordes om kvinnan födde i upprätt ställning eller sittande på pall eller stol, men detta vägdes upp av större andel spontana bristningar hos dessa kvinnor. Däremot har några mindre kontrollerade studier visat att förlossningsställningar som sittande, halvsittande och sidoläge leder till färre skador i bäckenbotten än förlossningsställningar som stående och liggande i benstöd.

Så görs ett klipp

Området bedövas med lokalbedövning som kan läggas på olika sätt innan klippet utförs. Man använder sax för att klippa genom hud och muskelvävnad. Eftersom det tar ett par minuter för bedövningen att värka måste den läggas i god tid. Klippet görs inte förrän barnets huvud är framme vid slidmynningen för att förhindra onödig blödning.

Två typer av klipp

Man skiljer mellan rakt klipp, alltså medialklipp, och snedklipp eller så kallat mediolateralklipp. Forskning visar att snedklippet är mer skonsamt för vävnaderna därför är det just det som tillämpas mer ofta.

Suturering – såret sys ihop

När barnet är fött, moderkakan är ute och livmodern dragit sig samman sys klippet eller bristningen ihop under bedövning. Självupplösande tråd används så att stygnen inte behöver tas bort.

Skötsel av sår

Såret efter ett klipp eller en bristning kommer att vara ömt och svullet. Sannolikt kommer det också att göra ont, särskilt två till tre dagar efter förlossningen. Om du har hård avföring kan det göra extra ont. Drick därför rikligt med vätska och ät fiberrik mat för att undvika trög mage. Det finns även läkemedel som ges under BB-vistelsen för att ”mjukgöra” avföringen.
Det är viktigt att hålla området rent och torrt. Skölj därför underlivet och stjärten försiktigt efter varje toalettbesök genom att duscha med lite varmt vatten. Det går också bra att använda en sprejflaska fylld med varmt vatten. Använd mild och oparfymerad tvål när du duschar.
Att hålla en påse is, eller isbinda mot underlivet kan vara lindrande. Det kan också hända att du får en lindrande salva att smörja med. Såret läker inom en till två veckor. Om det blir inflammerat eller inte läkt inom 14 dagar måste du kontakta en läkare.

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Lämna en kommentar