Igångsättning – orsak och metoder

Vi fortsätter prata induktion, igångsättning av förlossningen och vi skiljer då på igångsättning av medi­cinska och av känslomässiga skäl, det vi även kallar humanitära skäl. Koppen behöver vid igångsättning hjälp för att värkarbetet ska starta. Inte sällan att det blir en kombinations av metoder. Igångsättningar är som oftast planerade men sker även akut.

Cirka 17% genomgår en igångsättning. Överläkare Olof Stephansson på Karolinska Sjukhuset Solna och Visby lasarett, säger:  Det är bra om kvinnan får veta att det inte alltid är frid och fröjd med en igångsättning. Det är inte som att trycka på en knapp, säger han. Och det är få som vet att det tar speciellt lång tid för en förstföderska. Förlossningen kan bli väldigt utdragen, oftast ett eller flera dygn som man måste förbehandlas innan man är i gång. Dessutom kan det bli en jobbig upplevelse, samt att risken för sugklocka och kejsarsnitt ökar, även att barnet ska drabbas av hotande syrebrist eftersom förlossningen blir utdragen. För omföderskor med tidigare vaginal förlossning finns bättre resultat, detta eftersom kroppen lättare kan ”känna igen sig” i födandet och snabbare starta upp sin hormonnivå.

MEDICINSKA ORSAKER:

  • ÖVERBURENHET – att gå över tiden, oftast 14 dagar efter beräknat förlossningsdatum som normalt är vecka 41+6. Detta är den störta anledningen till att man sätter igång förlossningen
  • VATTENAVGÅNG – då oftast efter 48 timmar om värkarna inte kommit igång, det vi kallar lång vattenavgång
  • MINSKAD FOSTERVATTENMÄNGD
  • HAVANDESKAPSFÖRGIFTNING
  • DIABETES – eller annan sjukdom hos mor
  • SVÅRA GRAVIDITESBESVÄR – till exempel foglossning
  • ÄLDRE FÖDERSKA
  • SJUKDOM HOS BARNET
  • SÄMRE TILLVÄXT AV BARNET
  • TVILLINGAR
  • STORT BARN

HUMANITÄRA ORSAKER:

  • STARK FÖRLOSSNINGSRÄDSLA
  • TIDIGARE DÖDFÖTT BARN – IUFD, intrautherin fosterdöd
  • TIDIGARE TRAUMATISK FÖRLOSSNING

 

FÖRBEREDELSER:

Ett CTG  kopplas först för fosterövervakning och för att se att barnet mår bra. Om förlossningsläkaren bedömer att du bör bli igångsatt gör hon eller han en undersökning med hjälp av ett ultraljud. Ultraljudet visar hur barnet eller barnen ligger inne i livmodern och det kan ibland även ge en uppfattning om vad barnet väger. Läkaren tittar också på mängden fostervatten och var moderkakan ligger samt hur den verkar fungera. Livmodertappen kontrolleras genom en gynekologisk undersökning av barnmorska eller läkare.

 

METODER FÖR INDUKTION:

  • HINNSVEPNING: Är en icke farmakologisk metod som kan främja mognaden på livmodertappen, troligtvis genom frisättning av hormonet prostaglandin. Barnmorskan lossar, med sina fingrar, hinnsäcken som barnet ligger i från livmoderväggens nedre del. Metoden kan som sagt bidra till att förlossningshormonerna kommer igång. Studier som visar att hinnsvepning 1–2 gånger i veckan från vecka 38 minskar risken att gå över tiden.

     

  • CYTOTEC: Är ett läkemedel och som många gånger är ett första alternativ. Det innehåller prostaglandin och används då livmoderhalsen är omogen. Läkemedlet löses upp i en liten mängd vatten som du sväljer. Dosen variera beroende på om man väljer att ge högdos eller lågdos. Och det upprepas till dess att värkarna kommer igång. Som mest ges 8 doser. Du behöver inte vara orolig för detta läkemedel, det är väl beprövat för ändamålet och används i väldigt låga doser.

 

  • MINPROSTINGEL: Om livmoderhalsen fortfarande är omogen läggs ibland ett prostaglandingel i slidan. Det har till uppgift att påverka livmoderhalsen så att den börjar mjukna. En del kvinnor får mensmol i ryggslut och ljumskar en stund efteråt. Andra känner ingenting. En ny bedömning görs efter 6 timmar. Om det fortfarande är omoget kan ytterligare ett gel ges. Detta kan vid behov upprepas 3 gånger

 

  • BARD KATETER  – BALLONGKATETER: En kateter förs upp i livmoderhalskanalen. Längst upp på katetern finns en ballong som fylls med koksalt. Katetern sträcks och tejpas fast på låret. På detta sätt skapas ett tryck, ett ”mekaniskt tryck” som ska efterlikna när barnets huvud istället trycker på insidan av modermunnen för att sätta fart på förlossningshormonerna. Det som då mjuknar och öppnar sig lite för att kunna släppa ut ballongen. När öppningen blivit tillräckligt stor och ballongen ramlar ut kan man gå över till nästa steg.

 

  • AMNIOTOMI- TA HÅL PÅ FOSTERHINNORNA. För att ta hål på fosterhinnorna krävs att livmoderhalsen mjuknat och öppnat sig några centimeter. Ibland avvaktar man någon eller några timmar för att se om värkarbetet startar spontant. Men syftet är alltså att starta förlossningen eller att påskynda förloppet.

 

  • OXYTOCIN ELLER SYNTOCINONDROPP – Om värkarbetet inte kommit igång, kopplas ett värkstimulerande dropp med syntetiska hormon i en nål, så kallad PVK i handen eller armen. Det startas på låg dos och ökas successivt, droppet försöker att så långt möjligt att efterlikna ett naturligt värkarbete och ges enbart då livmoderhalsen är mogen.

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Lämna en kommentar