De flesta kvinnor vill amma, men slutar tidigare än de tänkt sig. I Sverige börjar ca 96 % av kvinnorna att amma. Flertalet kvinnor svarar under sin graviditet att de har en intention att amma barnet, varav majoriteten har en önskan om att amma helt i sex månader.
Socialstyrelsens statistik visar att många kvinnor slutar amma tidigare än de planerat, vid sex månader helammar endast 14 % av mammorna. Vanliga orsaker till att kvinnor slutar amma är att de råkar ut för amnings- och bröstkomplikationer så som såriga bröstvårtor, smärta och upprepade mastiter, alltså det vi kallar mjölkstas eller mjölkstockning.
Andra orsaker kan vara att barnet inte får ett bra tag om bröstet, otillräcklig bröstmjölksmängd, samt svårigheter med att hitta en fungerande metod för urmjölkning av bröstmjölken. Studier visar också samband mellan tillmatning på BB och minskad helamning och att det är vanligt att kvinnor upplever att de har en otillräcklig mjölkmängd, vilket är en av orsaker till att kvinnor slutar amma tidigare än planerat.
För att främja amning och förebygga bröst- och amningsproblem är det viktigt att varje del i vårdkedjan tar ansvar. Och om problem uppstår går de flesta att komma till rätta med, om man får kunskapsbaserat stöd.
En viktig förberedande åtgärd är att föräldrarna redan på mödrahälsovården får kunskap om hur viktig den första timmen efter förlossningen är, hur de kan främja amningen och förebygga amningsproblem genom att barnet får ligga hud-mot-hud med sin mamma och själv söka sig till bröstet. Det nyfödda barnet har ett medfött instinktivt beteende att söka sig till bröstet och börja suga när barnet är beredd. När mamman och barnet får denna möjlighet redan under de första timmarna minskar onödiga interventioner som kan orsaka amnings- och bröstproblem. Om barnet somnar utan att ha sugit eller när en separation är nödvändigt är det viktigt att mamman får information om betydelsen att stimulera brösten genom handmassage redan på förlossningsavdelningen. Vid en separation direkt efter förlossningen är det viktigt att mamman och barnet får hud-mot-hudkontakt så snart situationen tillåter.
Amning har många positiva hälsoeffekter för mödrar och barn. Och amning är en av flera hälsoindikatorer i både nationella och internationella jämförelser. Bröstmjölken är näringsmässigt anpassat efter det unika barnets behov. Bröstmjölken har också immunologiska fördelar, minskar bland annat risken för de vanligaste infektionssjukdomarna så som diarréer, infektioner i övre och
nedre luftvägarna, öron- och urinvägsinfektioner samt fetma och diabetes. Bröstmjölk är även en av flera skyddande faktorer mot plötslig spädbarnsdöd samt minskar risken för nectrotiserande enterokolit (Nec) som kan drabba de minsta prematurerna. Bröstmjölken stimulerar till en god tarmflora, innehåller aktiva enzymer och tillväxtfaktorer som är positiva för tarmens funktion och utveckling.
För mamman innebär amning en minskad risk för riklig blödning i samband med födseln eftersom hormonet oxytocin även drar ihop livmodern. Andra hälsofördelar är att amning kan underlätta viktminskningen, minska risken för typ-2 diabetes, bröst- och ovarial cancer. Det är möjligt att amning kan minska risken för postpartumdepression om amningen fungerar bra, men vid amningsproblem kan risken istället öka.
Amning är multikomplex - kulturella, socioekonomiska och psykosociala faktorer påverkar om kvinnan kommer att amma eller inte. Amning betyder olika för olika kvinnor, hur stor plats den får ta och hur viktig den är. Kvinnor har olika resurser och är olika motiverade samt har olika stöd i sin omgivning. En del kvinnor ammar för barnets skull medan andra uppskattar både den egna och barnets njutning då det fungerar. Initialt kan amning vara en skör process, speciellt under de första månaderna efter födseln. Kvinnor behöver vara motiverade och känna tillit till sin förmåga att amma samt behöver få stöd från omgivningen för att amningen ska fungera.
Det är inte ovanligt att mödrar upplever en känsla av otillräcklighet och känner då att en förlust av en kroppskontroll de inte kan påverka själv uppstår. Då amningen inte motsvarar förväntningar är det framförallt två saker som framträder, dels en känsla av otillräcklighet dels ett ständigt ifrågasättande av sig själv, både inifrån och utifrån. Kvinnor sätter ofta press på sig själva om att de borde kunna amma och de upplever att samhället ställer krav på att nyblivna mammor borde amma. Det är viktigt för kvinnor att känna existentiell trygghet för att minska risken att utveckla amningsrädsla. Vid svårigheter är det betydelsefullt att hitta någon som kan ge stöd och trygghet. En uppgift för personalen är därför att även stödja och uppmuntra kvinnans sociala nätverk då trygghet visat sig viktigt för amningsframgång.
Brösten består av körtelvävnad, fettvävnad, bindväv, lymfkärl, blodkärl och nerver. Under puberteten stimuleras bröstutvecklingen av könshormoner som bland annat innebär att mjölkgångarna förlängs och förgrenar sig och att små hålrum, alveoler, bildas. Könshormonerna stimulerar också tillväxten av bindväv och fett och bidrar till utveckligen av det mogna bröstet.
Redan under tidig graviditeten sker betydande förändringar av bröstet. Tillväxten av bindväv och körtelvävnad ökar betydligt. Mjölkgångarna växer till och antalet alveoler ökar betydligt. I det icke ammande bröstet är relationen mellan körtelvävnad och fettvävnad 1:1 och i det ammande bröstet 2:1. Blodflödet ökar till nästan det dubbla och blodkärl framträder tydligt under huden på bröstet. Även vårtgården och bröstvårtan förändras och ökar i storlek och blir brunpigmenterade. Efter någon månad in i graviditeten brukar flertalet kvinnor känna att brösten blivit både större och tyngre. Den stora förändringen av brösten sker under graviditeten medan amningen påverkar ytterst lite hur brösten kommer att se ut i framtiden.
Under 150 år har bilderna i fysiologi- och anatomi böckerna sett likadana ut när det gäller det mjölkproducerande bröstet. Ultraljudstekniken har förbättrats under de senaste decennierna vilket gjort det möjligt att studera det mjölkproducerande bröstets anatomi mer ingående.
Fysiologin beskrivs enligt följande; när barnet suger på bröstet går det nervimpulser till hypofysen som utsöndrar hormoner oxytocin och prolaktin. Oxytocinet drar samman muskellagren runt mjölkörtlarna och pressar ut mjölken. Prolaktinet är det mjölkbildande hormonet som ökar som mest när mjölkmängden är som lägst i mjölkkörtlarna.